American Realist Painter, 1851-1912 was an American painter and teacher. He studied art in Paris at the Academie Julian, and at the Pennsylvania Academy of the Fine Arts under Thomas Eakins. His most famous painting, The Ironworkers' Noontime (1880), depicts several workers on their break in the yard of a foundry. Painted near Wheeling, West Virginia, it is conceived in a naturalistic style similar to that of Eakins, although Eakins never painted industrial subjects.   Related Paintings of Thomas Anshutz :. | Winter Landscape | Concert | Portrait of a Wman(Georges Hartmann) | vandrande gesall hos skomakaren | Portrait of the Salem |
Related Artists:
Thomas Fearnley
Norwegian Painter, 1802-1842 Norwegian painter. He was descended from a Yorkshire merchant who had settled in Norway in 1753. In 1819 he went into business but at the same time entered the Kongelige Tegneskole in Christiania (now Oslo) and received further training at the art colleges in Copenhagen (1821-3) and Stockholm (1823-7), where Karl XIV commissioned work from him. Fearnley spent much of his life travelling. In Norway in the summer of 1826 he met J. C. Dahl, with whom he later studied in Dresden (1829-30), learning especially to observe nature. After two years in Munich (1830-32),
Anton Azbe
(30 May 1862 - 6 August 1905) was a Slovene painter and teacher. He was born in a peasant family in the small Carniolan village of Dolenčice near Škofja Loka in Austria-Hungary (today, in Slovenia). At first he studied art in Ljubljana under the supervision of Janez Wolf who introduced him to the style of the Nazarene movement. At the age of twenty he went to Vienna, where he attended the Akademie der bildenden K??nste. In 1884 he moved to Munich. Initially he attended the Munich Academy of Fine Arts, but in 1885 he left it in order to join the private painting school of Ludwig von Löfftz. In 1892, he established his own school which soon became known under the name of Azbe-Schule and became one of the most renowned painting schools for young artists in the Bavarian capital. Several famous painters, particularly those who arrived to Munich from Slavic countries, attended Ažbe's school, including Wassily Kandinsky, Alexej von Jawlensky, Rihard Jakopič and Nadežda Petrović.
tidemand
Tidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania. Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger. Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875). Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).